Bright copper kettles and warm woolen mittens Brown paper packages tied up with strings These are a few of my favorite things" Så sjunger Julie Andrews i den fantastiska musikalfilmen "Sound of Music" från 1965. Hennes sång får barnen som samlats i hennes säng att glömma bort att de är rädda för åskan. De sjunger med och räknar upp sina favoritsaker och när de sjungit färdigt har åskan passerat utan att de har märkt det. Jag tror att de flesta som tycker om att sjunga känner igen sig i att man glömmer allting annat när man sjunger. Och när man slutat är man på bra humör även om man inte var det innan. Fram till att jag var 27 år trodde jag att jag inte kunde sjunga. Sedan vågade jag vara med i en kör på en folkhögskola och senare i en kyrkokör. Tack vare uppmuntran från snälla körledare och körmedlemmar vågar jag numera ta i så det hörs när jag sjunger med i sångerna på en gudstjänst.
Jag älskar att höra och se tornseglare. Tornseglarna svischar med på snabba vingar högt uppe på sommarhimlen och skriar av glädje, låter det som. Jag tröttnar aldrig på att se och höra dem. Jag tröttnar heller aldrig på träd. Den stora tallen utanför församlingshemmet kallar jag "den dansande tallen". Jag klappar om den ibland och hoppas att den får stå kvar länge. Grenarna växer på ett sådant sätt, så att det underifrån ser ut som att tallen svänger med kjolarna mitt i en jublande dans. Väldigt väldigt sakta, som från en annan dimension.
Men allt det där vore svårt att njuta av om inte de grundläggande favoriterna fanns. De som ofta känns självklara trots att de egentligen är helt fantastiska. Friskt vatten från vattenkranarna, frisk luft att andas. Ett kylskåp och en frys fyllda med mat. Värme. Fungerande avlopp och sophämtning. Vänliga, fredliga människor. En skön säng. Fast jag önskar varje dag att jag hade en annan toalett. En som inte slösar med dricksvatten vid varje spolning och blandar **** med det vatten som återigen ska drickas.
Kunskapen att göra rätt saker för jorden och för att alla människor på den, finns redan.
Men det är fel makter som styr. Pengarna. Eller ”Kärleken till pengar…” som det står om i Bibelns Nya Testamente. Egocentrerade vinstintressen och invecklade maktstrukturer… Kampen mellan det goda och onda pågår för fullt och det är verkligen inte enkelt att veta hur den egentligen går till eller vad man kan göra för att inte dras in på fel sida.
Att mitt i allt det som omger oss och påverkar oss, välja att se och uppskatta värdet i annat än det som går att mäta med pengar, det tror jag är ett av sätten att göra motstånd.

